måndag 14 juni 2021

Arbetsmiljön under pandemin

 Arbetsmiljön under pandemin

Alla som känner mig vet att jag känner en enorm avsky och ett stort förakt för hur Folkhälsomyndigheten misskött sitt uppdrag under pandemin. Den död och det lidande det kostat svenska folket. Det finns i Sverige ingen jämförbar förbrytese i nivå med detta de senaste 200 åren. Jag har också undrat var Arbetsmiljöverket hållit hus då de tillåtit att FHMs bagatelliserat riskerna för olika anställda yrkesgrupper. Det inte bara strider mot Smittskyddslagen utan i ännu högre utsträckning mot Arbetsmiljölagen och det tunga ansvar alla chefer har för att säkra sina anställdas arbetsmiljöer. Varje chef som försummar detta ansvar och utsätter sina anställda för risker som det finns kända skydd emot kan dömas upp till två års fängelse. Sådana skydd är t.ex. munskydd. Nu har Tegnell på sina propagandaträffar i Svt tillåtits propagera en nonchalans för skyddsåtgärder till landets alla ansvariga chefer. Detta inom ett område där FHM saknar kompetens och expertis. När han närmast hånat användande av munskydd på bussar har detvarit billiga poänger för de resenärer som vägrar något så löjligt som munskydd. Bussenn är dock arbetsplats för en av de som inte kan arbeta hemifrån, busschauffören som skall dela andningsluft med hundratals passagerare varje dag. På så sätt har han gett frikort till alla bussbolagens ägare och chefer. När nu Snittskyddsläkaren i Sthlm tar bort kravet på munskydd utom vid rusningsskydd - har hden då talat med yrkesinspektionen och Huvudskyddsombuden först eller traskar man fortfarande lallande i Tegnell och SAF-sonen Gieseckes fotspår? Transport och Kommunal är väl lågstatusförbund och inte mycket att bry sig om. Vår tids Hans Holmer har med vår tids Magnum och kurdspår. Han tillåtits propagera för försummelse av arbetsmiljölagen och i sin ställning då direkt uppmanat till brott t.ex. mot att passagerare skall ha munskydd för att inte öka risken för chaufförerna. För ett drygt år sedan efter inspektionen på Serafens äldreboende slogs Arbetsmiljöverket ned i skoskaften av politiken, regioner och FHM. Sedan har de varit närmast helt osynliga och inte ens närvarande på en enda myndighetsträff i Svt, vilket däremot korporativa SKR är titt som tätt. 

Nu på Corona-kommissionens undersökning tar Arbetsmijöverket bladet ur sin mun. För varje dag som går under denna pandemi ökar min upprördhet och raseri mot detta förfall i den svenska staten och den regering som låter detta fortgå. Ett par av dessa potentater var också drivande att lägga ned Smittskyddsinstitutet. Inte ens landets ev. fiender eller cyberattackerande auktoritära makter har gjort oss så stor skada. Fast man undrar ju egentligen hur försvaret och katastrofberedskapen i princip kunde läggas ned under 90-talet, förutom lite utlandsäventyr och industrikontrakt. Man undrar.  Eller är det helt enkelt landets bristande  självbevarenseinstinkt efter 200 år av fred och 100 år sedan en pandemi av detta format, som gjort oss så handfallna och avtrubbade. 

Vi såg ju vid nedläggningen av försvaret från 1990 och framåt. De avtrubbade funktionella idioterna brände t.o.m. upp miljoner nya välfungerande ansiktsmasker mot gas och biologisk krigföring etc. Det välfungerande kust-försvarets kanoner las inte i sk malpåse utan sågades sönder och skrotades. 

Nu har en myndighet fått härja på motsvarande sätt inom en del av arbetarrörelsens paradgrenar arbetsmiljön.

 Vad f-n mer kan man säga. Det här är åt helvete... och det backas upp av en "arbetarregering" Alla de gamla arbetarrörelsehjältarna måste sitta som kami eller fara omkring som osaliga andar: August Palm, Hjalmar Branting, Per-Albin Hansson, Gustaf Möller, Ernst Wigforrs, Per-Edwin Sköld. 

För +50 år sedan träffade jag och andra radikala unga vårdarbetare Axel Höijer, som tillsammans med sin fru startade den första socialläkare-mottagningen i en nedlagd mjölkbutik i Sundbyberg. Han byggde sedan upp Medicinalstyrelsen (nu Socialstyrelsen) och blev dess generaldirektör. Bland de då unga vårdarbetarna som arbetade för förändring och utveckling var ett par av hans yngre släktingar. Jag undrar nu, vad Axel skulle tänka? Eller makarna Inghe som upplaga efter upplaga gav ut: Den ofärdiga välfärden - för att påvisa de områden i samhällsbygget som fortfarande försummades. Vilket är självklart - Rom byggdes inte på en dag - som ordstävet lyder. Några måste visa politiken vad som återstår. Fast nu har inte det gamla arbetarpartiet kommit med en enda riktig reform sedan 1980-talet och inte ens de gamla reformerna duger man att värna om. Vad skulle paret Inghe ha skrivit om skötseln av denna pandemin och dess bristande strategi som också är ett slags strategi. 

del 2 14/9 -21

Covid-vaccinerna är bra. Som med de flesta vacciner torde de vara effektivare ju yngre man är. Omvänt så blir immunförsvaret bräckligare med stigande ålder. Tolererar man en samhälls-spridning så kan man inte skydda någon. Det självklara borde vara att snarast ha till hands säkra vacciner för barn (vilket de som används nu bör vara). Låt inte smittade barnbarn smitta mormor och mormors mor. Vaccinera alla äldre det antal gånger som krävs. Se till att inte en enda 30-åring kommer in på krogen, kan åka kommunalt eller ta en taxi utan elektroniska vaccinations-leg. Kräv ansiktsmask, eller andningsskydd i alla offentliga miljöer. Mobilisera skyddsombud och fackföreningar som vill rädda hälsa och liv för sina medlemmar och arbetskamrater. Kräv att skyddsombud och yrkesinspektörer stänger alla arbetsplatser som inte garanterar hälsa och säkerhet enligt både smittskyddslagen och arbetsmiljölagen. Blockera och bojkotta arbetsplatser och företag som skadar och dödar sina anställda genom försummelser. Strejka då det behövs!

fredag 4 juni 2021

Bostadspolitik




Inlägg i nyhetsflöd

Dags för en bostadspolitik

Sverige har en katastrofal bostadspolitik och så har det varit i modern tid. En akilleshäl i folkhemsbygget och välfärden. Särskilt bedrövligt är det med hyresrätter. En blygsam minoritet har låga eller rimliga hyror. De flesta höga. Ju nyare desto dyrare. Detta oavsett attraktionen i området, möjlig livskvalitet, kommunikationer etc.
Nuvarande nybyggda bostäder är svindyra. Så nuvarande system är bara rimligt bra för de som redan har äldre fina lägenheter i attraktiva områden. De berörs ytterst lite av de förändringar som regeringen, C och L nu genomför. Det öppnar bara för fri hyressättning endast i nybyggda lägenheter. Resultatet av det måste följas noga. Svenska offentliga verksamheter kan inte skriva avtal. Deras jurister fattar inte affärsjuridik. Deras ekonomer fattar inte marknadsekonomi. En övergång som denna kräver också juridiskt stöd och mäklarhjälp till de blivande hyresgästerna.
Den svenska byggmarknaden/byggmaffian är dopade med statliga medel och inte vana att hålla i pengarna. I den bostadsbrist som gäller så är folk desperata efter någonstans att bo. Så byggindustrin dopas med skattepengar. Sedan går staten och kommunerna in med bostadsbidrag och gottköps-system. Fast det handlar hela tiden om folkets pengar. När staten eller kommunerna använder skattebetalarnas pengar för boende så blir det hälften var - dvs. hällften går till byråkrati, ökad byråkrati och fler byråkrater - den andra halvan går till hyresgästerna och deras boendekostnad.
Utopisterna söker en lösning och biter fast vid den i väntan på paradiset. I demokratin eller om man så vill liberala demokratin finns inte utopiska lösningar Allting måste ständigt förbättras och utvecklas. Hur bra lagar man än har kommer alltid en klick att söka kryphål. Det finns alltid giriga och glupska. Detta i såväl demokrati, kommunism, eller nationalsocialism. Revisorer är kanske samhällets viktigaste yrkeskår. Inte minst de i offentlig verksamhet som skall se till att myndigheterna sköter sig och att skattepengarna inte slösas bort.
Minns de banbrytande socialdemokraterna Wigforss, Hanssons och Möllers perspektiv - att varje förfelad skattekrona är en stöld från folket.
Tänk om staten skulle ha en myndighet för kläder och ett Ekiperingsförbund som skulle förhandla med butikskedjor och textilindustrin om priserna på klänningar, kostyer och T-shirts. Hade det då funnits några T-shirts för under 1000 kr eller strumpor under 500kr, klänningar under 5000 eller kostyer under 10000. Sedan hade det kommit krav på klädesbidrag till de med lägst lön och pension, samt höjning av barnbidragen osv