En svag Riksdag och en svag regering. Hur bemöter man extrem-partierna?
Svenska folket har valt en väldigt svag Riksdag. Då kan man inte heller förvänta sig goda lösningar och starka regeringar. Självklart är brister i de politiska partierna en delförklaring till detta. Särskilt är det succesiva förfallet inom socialdemokratin den kanske viktigaste delorsaken. Alla parti-fraktioner som bevakar varandra i konkurrens om attraktiva poster.
Själv så anser jag fokuset på mittpolitiken som avgörande. Man behöver av demokratiska skäl först se till det absoluta flertalets behov och sedan noga se över så samhällets enorma antal grupper och minoriteter inte drabbas ogynnsamt.
Därför tycker jag att man i politiken skall tala med alla, men inte förhandla med extrem-partierna. Många vänner reagerar mot att jag då jämställer Vänsterpartiet med Sverigedemokraterna.
Ungefär som t.ex. Economics har sin skala över diktaturer, auktoritära pch totalitära regimer så kan man som jag gradera totalitära politiska partier på en femgradig skala.
Skulle jag idag placera in på en sådan skulle Vänsterpartiet med sin ruttna historia som en del av Lenin-Trotsky-Stalin-traditionen fortfarande höra hemma på en lista över totalitära extrempartier.
Vänsterpartiet skulle då förmodligen ligga på nivå ett (1). På 50-talet skulle jag ha bedömt dem som på nivå tre (3) och fram till 1990-talet åkte de på alla kommunistiska partikongreser i Ryssland och det ockuperade Östeuropa och hyllade diktaturerna och diktatorerna, så även om det 1956 tog avstånd från Stalin och CH Hermansson som tog över efter Hilding Hagberg tog dem från en trea till en tvåa (2) på diktaturskalan.
Så Dadgostar har en del att jobba med om hon vill bygga ett vänster-socialdemokratiskt parti. En åtgärd måste vara att besluta att det är helt oacceptabelt att uppfatta sig som kommunist och vara med i änsterpartiet, och bland medlemmarna förbjuda symboler som hammaren, skäran och den röda stjärnan.
SD är idag ett betydligt värre parti än V och ligger någonstanns mellan två och tre på den totalitära skalan. Det är grundat som ett radikalt nynazistiskt (national-socialistiskt) frontparti. Grundare var bl.a. svenska SS-soldater (t.ex. Ekroth) som under kriget tjänstgjorde vis SS-högkvarteret i Berlin och inte ångrat något utan bara bidat sin tid. Dagens ledning är dock väldigt noga med att hålla en ren front-fasad. De tillåter inga moderna SA-vildar som avslöjar för mycket - därav de återkommande utrensningarna. De fångar opportunistiskt upp missnöje i samhället och ser bristerna hos de genuint demokratiska partierna. Därför kan de ha rätt i många sakfrågor och en hel del kritik. SD är inget konservativt parti, men ett reaktionärt - det är också ett radikalt parti, men utan demokratisk agenda. Med SD i ett regeringsunderlag kryper diktaturen närmare.
Vi har nu inte det gamla 1950-tals Sverige där Socialdemokraterna och Högerpartiet kunde peka på varandra, samtidigt som de uteslöt samarbete. Sedan dess har mycket hänt. Högerpartiet blev ett moderat mittenparti, Moderata samlingspartiet. Som nu tyvärr alltmer glider tillbaka i sin 50-talsfålla.
Efter valet 2022 måste alla de genuint demokratiska partierna vara beredda att samarbeta och samverka. Kanske t.o.m. kunna förhandla fram en gemensam budget. Moderatera har också jämfört med 2014 en betydligt svagare och svajigare partiledning, även om det inte är på S låga nivå. Dock måste man även våga tänka sig en M och S-regering. (denna med stöd från Mp, L, C och KD utan att de ingår i regeringen)
Alla ledarskribenter, spindoctors, ideologer önskar romantiska polariseringar de tycker att vardagspolitik, sjukvårdfrågor och pensioner är tråkigt. De är som hejaklacksledare på fotbollsderbyn. Fast glöm dem de fattar ändå inget av den politik om folk behöver. Se på hur kommunpolitikerna kämpar för att kunna komma överens om ifall en skola skall renoveras eller om man tjänar på att bygga en ny osv.
Personligen är jag som demokrat inte bara intresserad av fria val och ständigt förbättrat och utvecklat politiskt system. Viktigt är ett rättsamhälle med likhet inför lagen. Kärnan är också alla medborgares demokratiska fri- och rättigheter garanterd av en stabil pålitlig grundlag. Vi skulle också behöva en Konstitutionsdomstol.
Min politiska ambition utgår från den liberala, demokratiska samhällsordningen. Inklusiva åganderätten och en öppen marknadsekonomi. Demokrati ger aldrig ett perfekt samhälle- det behöver alltid granskas och förbättras. Utopierna som vill omkullkasta den liberala demokratin lovar alltid en utopi, ett himmelrike på jorden. Men utopierna förutsätter alltid en inre fiende som skall krossas.
Fascister och särskilt rasistiska nationalsocialister pekar ut etniska grupper som underlägsna och som fiender som skall likvideras (tyskarna pekade på judarna, men de kan bytas ut efter de totalitäras behov. )
Kommunisterna och andra totalitära, revolutionära socialister har använt sig av rasfrågan t.ex. Lenin-Stalin lät redan under tidigt 20-tal likvidera 100- tusentals judar - vilket t.ex. öppet hyllades av Göbbels och andra nära Hitler i Tyskland. Det vanliga är att det kommunistiska avantgardet (förtruppen) pekar ut företagare av olika slag, bönder och t.o.m. hantverkare, snickare, målare som klassfiender som skall likvideras som klass, ibland även fysiskt. Monopolkaitalet och storföretagen klarar sig ofta bättre - de brukar hitta avtal med regimen. Här har vi dagens Kina som ett tydligt exempel. Redan på tidigt 30-tal lovordade Stalin den amerikanska företagsamheten.
En tredje totalitär politisk kraft utgår från religionen och att rensa befolkningen från människor med fel tro. Det var 1400-talets degenererade, korrumperade påvedöme som inte bara gav upphov till ett progressivt upproret från protestanter som Kalvin och Luther, utan också via jesuitern och inkvistionen i Spanien l den lades den första grunden till den rasistiska idelogin. Tidigare hade böckernas folk dvs. de tre monoteistiska religionerna erkänt släktskapet med varandra, samt tillåtit konvertering från en religion till en annan. Fast den spanska inkvisitionen uppfann ett skäl mot detta, nämligen att det var ett fel på de koverterades "blod" så de kunde inte bli likvärdiga kristna, inte ens i adra eller tredje generation.. Det här passade inte bara bra i kamp mot den moriska världen, utan framförallt i hur Spanien och Portugal skulle kunna ockupera och förtrycka och även utrota delar av den värld de var på våg att erövra i både Syd- och nordamerika. Slavsamhället hade funnits i stora delar av världen i flera tusen år. Andra erövringar hade varit brutala som vid mongolstormen på 1200-talet, Alexander och kriget mot perserna, Romar-riket, vikingatiden. Fast inför fyrahundra år av kolonialism krävdes en kristen religion som inte accepterade att vi är födda jämlika (alla är samma guds barn) utan kunde avhumanisera de som skulle ockuperas, annekteras och förtryckas...
Vikingarna var kidnappare och slavjägare. Fast korttid efter den epeoken så förbjöds slaveriet i det då unga progressiva Sverige som då bestod av Svealand, Götaland och Egentliga Finland. Pakten mellan svenaskar och finländare byggde på att vara fria män med rätt att bära vapen, jaga i sin skog och försvara sig. Samtidigt förbjöds adelsmännen av våldgästa bönderna, dvs. kräva att bönderna stod för adelns kost och logi då de färdades genom riket. Lagen införde också kvinno-frid och stärkte kvinnans ställning.
Landet hade redan tidigt ett starkt handelsutbyte med omvärlden. Av medborgarna krävdes att de skulle vara till nytta och betala sin skatt till kronan. (och kyrkan)
