måndag 12 januari 2026
Mina politiska engagemang förr och nu
onsdag 7 januari 2026
Existensen av mitt enskilda, unika universum - ett av många mikrokosmos i ett oändligt antal av Makrokosmos
Existensen av mitt enskilda unika universum -
ett av många mikrokosmos i ett oändligt antal av Makrokosmos
Jag har länge sett våra DNA ned till minsta nanopartikel som som en transport från generation till generation av anlag och egenskaper för att bli ett liv, ett däggdjur och människa. Våra dna som det närmaste gud eller en skapare man kan komma.
Santidens vetenskap är väldigt utvecklad. Den har t.o.m. lyckats skapa svart materia om än i mikroformat. Den har dock inte hittills lyckats skapa en enda levande cell. Vi har i 60 år studerat Lennart Nilsson foton och filmer om ett fosters tillblivelse från spermiens penetrering av ett ägg som är en likartad process hos oss däggdjur, sedan den första celldelningen. Dock återstår fenomenet att skapa en första cell.
Vi är alla individuella mikrokosmos i våra egna universum i ett oändligt antal kommunicerande och-eller isolerade makrokosmos. Instängda i oss själv och ändå i kontakt och kommunicerande. Slutna kärl som ibland är kommunicerande kärl.
När jag funderar över mitt eget jag, mitt eget univesum, mitt medvetande, mina egenheter, minnen och identiteter med kedjor av celler och celldelningar, nybildade och gamla på väg ut. Historiskt har våra föregångar inte sett det på djupet i mikroskop eller electromikroskop. De har observerat sin hud och sitt hår och i viss mån sin spegelbild, först kanske reflekterat i vatten. Tvättat bort hudavlagringar. andats omedvetet och ibland kippat efter andan. Törstat och druckit bröstmjölk därefter vatten och andra vätskor. Hungern har känts i mellangärdet. Gåvan av mat som först inte tagits för given och därefter sökandet efter mat, som med ökade resurser och välfärd ibland tagits för givet. Erfarenheten av födans kretslopp och den sårbara situationen då rester och avfall skall lämna kroppen och historiskt berika kretsloppet. Vi kunde se det hos våra med-djur också, kogödsel och hästspillning som berikar jordbruket med näring. Redan som barn i jordbruks-samhället iaktta husdjurens fortplantning - de var inte direkt som oss fast tillräckligt för att förstå sammanhangen. Ibland kan man likt Arne Anka drabbas av insikten och funderingen om vem man egentligen är då man känner lukten från sitt dass.
Idag är det 59 år sedan min son föddes och jag var tillsammans med barnmorskan den första att se honom och möta hans blick. Den första blicken och iakttagelsen utanför sin mor. I dåtidens värld hade jag arbetat till 20.30 den 7:e januari1966 fått veta att Nettes värkar börjat. Så med SL snabbt till Rotebro för att hämta henne och sedan med taxi till Danderyds BB. På morgonen den åttonde föddes han. Det rådde 45 timmars arbetsvecka. Jag hade förmiddagstjänst (07.30 -13.00) på jobbet på Beckomberga fast t.o.m. då var det ok för en man att ta ledigt från arbetet under ens barns födelse. Jag stannade på BB till sen eftermiddag i mitt medvetna livs då största upplevda händelse. Våra DNA hade förmedlats vidare och skapat ett nytt liv. Ett spädbarns hud hade rört min hud. Han hade lyssnat på min röst och jag hade hört hans första utrop. Jag såg honom i hans ögon och hans såg mot mina - förmodligen var jag något suddigt då han samtidigt hörde min röst. Då visste jag inte att han redan sedan ett par månader kände igen min röst och sin mors. Vi var två lyckliga föräldrar som fått ett fint och friskt barn. 24 timmar efter att jag lämnade mitt jobb var jag tillbaka för att arbeta två vaknätter före tre dagars ledighet den nionde januari sov jag som en klubbad mellan vaken. Pratade med Nette i telefon. Efter andra vaknatten den 10:e, 11:e och 12:e januari var 100% fokus på BB, Nette och vår son. Släktingar och vänner som besökte och den utmärkta personalen på BB.
Med en intellektuell förståelse för tillblivelsen och en fenomenologisk känsla av att ha varit med sedan tidigt. Mitt första minne är från då jag är 25 månaders gammal, och min mor kommer med min lillasyster från Härnösands BB. Sedan dess har jag haft ett kontinuerligt medvetande, ett själv, ett jag och det begynnande bildandet av identitet. Jag har jämfört med erfarenheterna av att ha varit nära båda mina barn, de fem barnbarnen. Mina erfarenheter från andra småttingar och mina väldigt unga patienter vid sporadiska arbetsuppgifter på S:t Görans barnsjukhus mellan 1970 - 1975 samt mina avslutande yrkesår på Astrid Lindgrens barnsjukhus mellan 2001 - 2013.
En slags iakttagelse är sambandet mellan språket och tänkandet, säkert behöver minnet förstärkas av språket, den direkta observationen och interaktionen kläs i ord. Den sagda och-eller nedskrivna observationen och erfarenheten förstärks av språket.
Sedan följer för mig återkommande existentiella frågor om den livsgnista, eller parallella nanopartikel eller vad som startade mitt inre universum och medvetenheten om det. Hur hamnade eller utvecklades mitt unika jag med min känsla, kännande-tänkande fenomen i just den här kroppen med just mitt pumpande hjärta och i det här huvudet med sin hjärna ock observationsförmåga genom ögats övervakningakamera mot omgivningen och örats paramboler för information och kommunkation. Huden, smaken och luktens spaningar i hjärnans och sinnenas tjänst för min själ och mitt varandes skull.
Mina inre identiteter och min personlighet, återspeglas och visas upp, men döljs också helt eller delvis vid min kommunikation med andra. Min konstruktion som varelse och fenomen är unikt för mig. Det är det också för de åtta miljareder absolut jämlika medmänniskor som lever med mig på jorden idag. Vi är lika,men också olika och t.o.m. unika. Många har med mig ställt sig frågan om hur uppstod mitt medvetna och omedvetna jag den som på mitt sätt tittar ut på världen med mina ögons linser. Det är hjärnan och medvetandet som ser och ögat är hjärnans lins. Många gör en religiös eller filosofisk förklaring för att förstå. Andra på sitt genetiska arv söker likhet och söker förståelse via föräldrar och släktingar. Vi Ekman brukar ha de här dragen och Ferrari-ättlingarna en del andra. :)
Min agnostiska sida försonas med att då mitt universum släcks och min tid är ute så finns en del minnen och uttryck för de avtryck som mitt liv medfört och de bleknar bort bit för bit då de som minns går bort. Min mormor och flera andra närstående är högst levande i mitt minne 10 - 20 - 50 -70 år efter deras död. Det blir dock allt färre att dela dessa minnen med. Ett par av de som jag ofta för en inre dialog med är de väldigt begåvade vännerna Ernst och Christer S och ett par till. Ibland är det bara ett minne i andra fall kan en ny fråga väcka en tidigare tre timmar lång dialog per telefon. Under ett tiotal år i Stockholm kunde vi ses var eller varannan vecka, därefter ett telefonsamtal en gång i kvartalet och öga mot öga kanske vartannat år.
De nämnda grabbarna var kul att umgås med i sällskap. Med Ernst från början på jobbet men också prival. Vi verkade dessutom attraheras av samma eller liknande kvinnor, vilket nästan aldrig skett med andra äkta vänner. Jag frågade en tjej som raggade upp mig om hon inte var tillsammans med Ernst, vilket hon avfärdade med att de bara var vänner som kände varandra. Så var det inte från hans pespektiv fick jag senare veta. Ett par år senare upprepades det med en kvinna jag träffat i en jujutsu-klubb. Vi var tillsammans ett år. Inledningsvis frågade jag om relationen med min kompis och fick svaret att det var ett litet fling för länge sedan. Fast kompisen berättade senare att de haft en längre affär och hade inte gjort slut då jag kom in i bilden. Ernst och min vänskap var 90% intellektuell med roliga resonemang och diskussioner. Han var litterärt beläst långt över min nivå och väldigt bevandrad i filosofi. Jag hade en hygglig plattform att utgå från i dessa resonemang, men hade en bättre kunskapsnivå i politiskt, historia, socialt och psykologiskt tänkande. Det var väldigt utvecklande under en drygt 40-årig dialog. I en del frågor vi stått längre från varandra i början var vi tio år senare helt överens i. I andra bytte vi nästan poler fast ofta närmare än tidigare. De sista tio åren så kunde vi inte ha hörts på ett kvartal eller halvår. Det kunde ha hänt både stora och små händelser i världen. Då vi började prata visste jag intuitivt hans synpunkter redan före vilket ofta stämde till minst 90% plus den följande gemensamma fördjupningen.
Med Christer S blev ofta kontakten efter att han lämnade Stockholm glesare, fast lika intensiv vid samtalskontakterna. C.S. arbetade på olika platser i Europa, USA och kortare perioder i Japan. Han var ett geni i forskning och utveckling av data-lingvistik och tio nivåer över mig i naturvetenskap och matematik Han var mycket musikalisk och skrev klassiska musikstycken varav minst ett framfördes av Göteborgs synfonikerna. Han sjöng i akademiska kören, samt var trubadur med Bellmanvisor.... Min tillförsel var humaniora, språkvetenskap, kunskapsfilosofi (Törnebohm) pedagogik (kunskapsbildning) men framförallt psykologi. Min musikalitet är ok med ett litet a i musik då han precis som min kompis Jan E har ett stort A. C.S. och jag hade lärt känna varandra i Akademiska Jujutsuföreningen/ SSIFs jujutsu i Brännkyrkahallen och hade även tränat koryu tillsamman och den traditionella 1600-talsskolan Hontai Yoshin Ryu. C.S. tog sig till första kyu brunt bälte innan han lämnade Sverige och behöll sedan denna nivå och tränade en del på egen hand testade att gästträna utomlands och enstaka gång i Stockholm. Då vi först möttes hade jag några bältesgrader högre rang. Vi ingick i en väldigt trevlig och social grupp och fick båda släppa det mesta av det intellektuella i tuff fysträning, fight och brottningsmomente men även minst hälften i teknik och kataräning. Det finns ofta ett starkt inslag av musikalitet för att utveckla sin budo, mycket av rörelserna är en slags lekfull och avspänd dans. Styrka, smidighet och kondition behöver byggas - kampmoment och krävande fysiska inslag varvat med avspänning och meditation. Vår träning tillsamman var i början och mitten av 90-talet under 5-6 år. Han hade nog tyckt det varit kul av jag efter pension gick en 2-årig utbildning i shiatsu 2022 och 2923. Shiatsu ses som jujutsuns komplement i en yin-yangmodell. Här finns aspekter som det vore roligt att ha resonerat med C.S. om. Tyvärr var då Christer S' unika universum redan förbi och ute ur tiden.
Ernst och Christer S hade för mig helt unika fantastiska universum att bjuda på båda ojämförbara i helt i sin egen rätt. Jag har kvar ett par på samma nivå båda lika olika och unika.
Det finns i modern neurologisk forskning på djupare ev. nano-nivå resultat om partiklar som ev. kan vara bärare av var och ens mikrokosmos, vårt unika individuella universum, lämnar kroppen inkl.hjärnan vid vår fysiologiska död. Hur det ligger till med det kanske den framtida forskningen kan visa , falsifiera, belägga och utveckla. Kanske med inslag av Hegels dialektik: tes - antites - syntes i samtida varianter
tisdag 6 januari 2026
Perspektiv på det som händer
Perspektiv pdemokratiska länderna åtminstone en arm bunden. Ryssland kan håna de demokratiska för att inte vara perfekta samtidigt som de själva struntar i allt och bara respekterar effektiva straff och våld, precis som Iran, Venezuela, och Gaza-diktaturen.
fredag 2 januari 2026
2026 Hur kan fred byggas?
Hur kan fred byggas 2026?
Så här i början av året brukar jag fundera över min livsfilosofi, livsåskådning och världsåskådning för att vara lite pretto...