Den 15 april sörjde jag min mor som dog exakt sju år tidigare. På den dödsdagen i år avled också en beryktad kriminell. En man som blev ökänd under namnet Svartenbrandt. Han dog på samma våldsamma och tragiska sätt som han levde. Under 70 år satt han inne 40. Lars Anderson från Avestatrakten började tidigt med brott. Han tog sig namnet Lars-Inge Svartenbrandt. Han benämnde sig själv en obotlig psykopat. Han är enligt min uppfattning ett av de tydligaste exemplen på en äkta psykopat - han var anti-socialt social, dvs. sällskapstrevlig och charmig. Med en stor empatisk förmåga och kunde känna av vad som rör sig hos andra, en inkännande förmåga. Det är dock ingen social inkännande- förmåga. Den bygger inte på medkänsla - ingen solidaritet eller ömsesidighet. Det betyder inte att alla som kommer i vägen drabbas av våld - det beror sig på. Även psykopater i nivå med Svartenbrandt kan vara olika. Olika lättkränkta, olika intelligenta, olika äventyrliga, olika sadistiska. Psykopatens empati är negativ - en kriminell "dammsugarförsäljare - som vet hur man får någon att öppna dörren eller en telefonförsäljaren som pratar omkull de flesta. Jag kände honom inte och hade honom inte som patient. Däremot har jag för längesedan känt personer som kände honom. Den starkaste bilden kommer dock ur Inger Liljengrens film om honom under terapin på Säter och hans väldigt lena stämma om de insikter han fått på Säter och som skulle bära honom över utskrivningen och frigivningen. Det visade sig att samtidigt planerade han sitt nästa stora brott. Vem, var, vilka och vapen... Professor Lisbeth Palmgren beskrev på en föreläsning att psykopater bär på en känsla av skuld och skam, men känner inte något ansvar för det de gör - inga skuldkänslor, eller skamkänslor för t.ex. de skadade eller döda offer man lämnar bakom sig. Allting kan i princip få medicinska diagnoser - att leda cykeln och bli påkört av en bil har en diagnos. Läkemedel- och terapi-industrin tjänar inga pengar på psykopati så den önskar andra diagnoser - ADHD och autismspektrum-störningar. Mindre noggranna kliniker och forskare kan också idag valla in psykopater, sociopater och antisociala i de nyss nämnda kategorierna. På 1970 och 80-talet var det borderlinediagnosen som överutnyttjades, samt narcissistisk personlighetsstörning. En viktig distinktion mellan autistisk störning och psykopati är att autistiska personer, inkl. de med s.k. högre stående autism (dvs. intelligenta) inkl. kärnan av de med Aspergers syndrom har ytterst svårt att förstå sig på andra - de har svårt att avläsa andras anletsdrag och att förutsäga andras reaktioner. Tvärtemot psykopater. Då det gäller framgångsrika kriminella förutsätter det en förmåga till fokus och koncentration som personer med allvarlig ADHD saknar. Där krävs ofta liknande förmåga som att leda militära organisationer eller special-polis. (Däremot kan många s.k. klant-tjyvar ha olika slags andra störningar t.ex. schizotyma som blir kvar på brottsplatsen då de andra följer planen eller improviserar vid flykten...) De som lever väldigt destruktiva och självdestruktiva live med extremt missbruk av alkohol och droger riskerar neurologiska skador och försenare psykologisk utveckling. Det är därför vanskligt att diagnostisera retroaktivt. En hjärna som var frisk i tonåren kan mycket väl vara allvarligt skadad i övre medelåldern. Sedan länge finns i medicinen distinktionen mellan medfödda hjärnskador och förvärvade. Jag samarbetade under några år med rehabteamet för förvärvade hjärnskador på ALB - dvs. barn och unga som t.ex. råkat ut för en skallskada och hjärnskada i trafikolycka, en hjärnblödning, eller följder av infektion eller inflammation. Ibland började då kollegor t.ex. spekulera om det funnits en uppmärksamhetsstörning redan före olyckan. eller insjuknandet, och/eller alternativt autistiska drag - termer som förvärvad autism, aspergerliknande och förvärvad ADHD började användas - man överser med att inte alla kriterier i DSM uppfylls och sätter ändå diagnosen i förhoppning att det på något sätt kan hjälpa patienten. Jag har ingen aning om Svartelbrandt förvärvade några andra neurologiska skador än de normala åldersrelaterade, eller ev. missbruk. De som befinner sig länge i svenska fängelser lever regelbundet, får bra mat och utmärkt hälsovårdskontroll. Skadorna kommer under "fritiden".
Ser just nu en dokumentär om kokainkriget i Florida under 1970- och 80-talet bl.a. intervjuer några av de totalt samvetslösa torpederna som utförde dussintals mord - totalt känslolöst, eller langade kokain för miljarder utan medkänsla. Idag berättar de utförligt och humoristiskt om allt bara som det vore ett spännande äventyr som de när som helst skulle upprepa - äkta kriminella psykopater. Ibland talas om kriminell energi och närmast beroendeskapande tillstånd snarlika spelberoende.
Svartenbrandt verkar ha fungerat bäst i fängelset eller andra slutna institutioner. Alla visste hans våldskapacitet, ingen trampade på honom. Regelbundna vanor, mat och omvårdnad, samt en tydlig yttre kontroll och begripligt regelverk - både formellt och informellt. Samtidigt gott om tid att drömma och planera brott. Sedan frigivning, eller rymning - ingen övervakning eller kontroll och säkringen är ur handgranaten och smällen kommer oavsett situation och miljö. Jag kände inte Svartenbrandt, men jag har känt några personer som känt honom och rört sig i hans kretsar.
2018 Ett svar på n fråga från S.K.
Det finns många olika slags brott och brottslingar. Inte minst i den ekonomiska eliten. Ibland är det tillfället som gör tjuven, både i bankvärlden och i övergivna förorter. Flertalet av oss människor är socialt vaccinerade mot att begå brott. Ungefär som många unga inte skulle ta emot den första cigaretten om de bjöds. Sen är andra mer benägna att göra brott själva eller tillsammans med andra. Finns det då ingen kontroll kan en bankir försöka stjäla en miljard, eller en tonåring från Husby eller Fittja att sälja knark och tjäna mer än föräldrarna någonsin gjort därför att det i Stockholm kanske finns 100000 som tar helgdroger, eller dopar sig. Sedan har vi kategorin våldsamma kriminella psykopater som skapar tillfällen t.ex. som den danske ubåtsmördare, eller Johanna Möller. Fattiga människor har inte sämre karaktär och moral än rika.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar