Hundra år av allmän rösträtt
Det är nu 100 år sedan den allmänna rösträtten trädde i kraft i Sverige. 1921.
Det blev ett avgörande steg för den liberala demokratins kamp i landet, som då pågått sedan den svenska frihetstiden på 1700-talet, den amerikanska revolutionen och franska revolutionen.
Nu hålls en utställning med 1800-talets kvinnliga konst-pionjärer på Waldermarsudde...
Det man där framhåller är betydelsen av att 1864 så inrättades en avdelning för kvinnliga konststudenter på Konstakademien i Stockholm. Parallell-organisationen Konstfack hade några år senare ca. 40% kvinnor bland sina 1000 studenter. Sverige (som då även omfattade Norge) var i snitt 55 år före övriga Europa att erbjuda konststudier för kvinnor..
Det som inte nämns är en annan bakgrund till detta. Samma år geneomdrev landets första statsminister Louis de Geer och den pådrivande finansministern Gripenstedt lagen om fri och lika nringsfrihet för alla. Dvs. alla svenskar oavsett kön och bakgrund fick rätt att starta företag - vilket blev avgörande för industrialismen, men också successivt kvinnans frigörelse. Några år senare ändrades vår parlamentarism från ståndsriksdag till två- kammar-riksdag. Ur demokratisk synpunkt var 1860-talet revolutionärt. Utan näringsfriheten 1864 hade Sverige inte fått någon stark arbetarrörelse femtio år senare Så det var ingen slump att kvinnorna inte bara tillåts börja sälja textilier som de vävt och sytt, eller ägg, frukt och grönsaker på torget - utan även kunde börja utbilda sig i konst- och hantverk 1864. Först i Europa.
På område efter område efter 1864 banade kvinnorna ny mark, författare, journalister, sjuksköterskor, småskollärarinnor (Selma Lagerlöf) folkskollärare osv. Det dröjde dock till 1927 innan flickor fick börja på de allmänna läroverken och först på 1930-talet på universitet och högskolor. Fast under de 60-70 åren, startade folkhögskolor, husmors-skolor och bildningsförbund. Kampen för demokrati är aldrig enkel och rak
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar