tisdag 5 april 2022

Europa är nu i krig, angripet av en hänsynslös diktator

Rysslands angreppskrig i Ukraina är ett krig mot Europa

 Den politiska kvaliten i världen och med centrum i Europa, är sedan den 24 februari totalt förändrad. Väldigt tydligt är Europa nu indraget i ett angreppskrig, som kan betraktas som ett tredje världskrig.

1900-talets moderna 30-åriga krig del 1, 1914 - 1918 (första världskriget) samt fortsättningskriget 1939 - 1945 (andra världskriget) samt det politiskt-ekonomiska, kalla kriget (1945-1989).
Under 1900-talet förekom ett stort antal lokala krig, smärtsamma övergångar från envåldshärskare, kungariken, kejsardömen till parlamentarism och demokrati. I förändringarna, vid t.ex. Osmanska rikets nedgång uppstod också nationalistiska och rasistiska, sammandrabbningar och etniska rensningar. Första åren av 1920-talet kom ett demokratiskt uppsving, men det avlöstes av en reaktionär och i flera fall radikal totalitär våg som drabbade flertalet europeiska länder.
Invävt i detta förekom de koloniala och postkoloniala krigen. Det postkoloniala, i konstitutionen demokratiska, USA så hade inte en egen kolonialism förekommit. USA hade befriat sig från sina kolonialmakter. Dock började USA globalt en imperialistisk offensivt. För Europa mest som ett delvis villkorat stöd, i övriga världsdelar ofta mer aggressivt. Historiskt var kolonialmakterna i Amerika byggda på ett slavsamhälle, både förslavade europeer, men i huvudsak genom systematisk slavhandel med Afrika. Industrialiseringen av USA krävde dock fri arbetskraft och utvecklade former för produktion och konsumtion. Kollisionen mellan det gamla och nya blev det amerikanska inbördeskriget, som blev oerhört blodigt, med drygt en halv miljon döda amerikaner. Traumat lever fortfarande kvar i det amerikanska folket. Till skillnad mot europeiska, eller asiatiska länder som lämnade slaveriet i former av träldom och livegenskap. Parallellt hade utifrån ett religiöst perspektiv den rasistiska teorin skapats. I Ryssland och östra Europa och Turkiet kunde då pogromer, folkmorden på armenier då sanktioneras av att hålla folken rena.
Om vi tar Danmark som exempel så avskaffades deras slaveri, livegenskapen omkring 1880. Ättlingarna till de livegna kunde sedan integreras i till jordbruksarbetare och annan arbetskraft. Här var ingen del av rasismen tillämpbar. Ett par generation senare fanns få tecken på den danska livegenskapen och på liknande sätt även i länder som Ryssland. I asiatiska länder som Japan och Kina var slavar och olika former några få procent av befolkningen och sällan tagna utifrån.
Arabvärlden och Turkiet hade en ännu mer omfattande slavhandel med Afrika, som startade flera hundra år före slavhandeln med Amerika. Slavhandeln i Levanten verkar aldrig helt ha upphört, även om t.ex. slavmarknade i Kairo stängdes på 1920-talet.
Den rasism som tog fasta på hudfärg utvecklades främst i USA och postkoloniala länder i Afrika som Rodesia och Sydafrika. I Nordamerika uppstod konkurrensen om arbete och företagande, mellan alla befolkningsgrupper. Ur svenskt perspektiv har beskrivits då fattiga svenska utvandrare slog sig ned i Chicago, längst ned på samhälls-stegen och sedan fick konkurrera med andra europeiska grupper som kommit tidigare eller anlände senare. Amerikansk-engelskan blev det gemensamma språket och till stora delar integrerades de även om vissa områden, eller i landet som helhet sågs som mer irländska, italienska eller skandinaviska (Minnesota).
Migranterna från Kina och Japan fick en sämre och ett mer fördomsfullt bemötande. Det kom att straffa sig för USA. Under första världskriget stred Japan på USA och Västmakternas sida. Redan vid angreppet från Ryssland mot Japan 1905 hade den ryska flottan besegrats och sänkts.
Efter freden 1918 behandlade dock USA, sin allierade Japan ytterst kränkande och lät flera delstater införa anti-asiatiska/japanska lagar. Migrationen från Europa till USA skedde till östkusten, medan immigrationen från Asien kom till Västkusten. USA bemötande fick den japanska, demokratiska regeringen att tappa ansiktet inför sin befolkning. Den kom sedan att ersättas av en militärdiktatur som istället vände sig till USA och de demokratiska ländernas fiender, Hitlertysklad och det fascistiska Italien.
Pearl Harbor 1942 såddes dels av USAs kanonbåtsdiplomati 1858 och kränkningarna 1920. Redan då hade Japan kunnat bli USAs främsta allierade i Ostasien. Kriget i Stillahavet startade främst pga ett grumligt, rasistiskt tänkande och missbedömnig.
Det påminde senare om feelbedömningen av Vietnam på 1960- och 70talet. Enligt McNamarra förstod inte USA de starka, traditionella, kulturella motsättningarna mellan Kina och Vietnam, dvs. att Vietnam aldrig skulle kunna bli en kommunistisk lydstat till Kina. Detta lika lite som att ukrainarna frivilligt skulle vilja bli en del av Ryssland.
I motsättningarna inom den amerikanska befolkningen på 1900-talet kom det reaktionära fokuset att riktas mot hudfärg (inte språk, religion, kultur) Hitler inriktade sig på att förgöra judarna och liera sig med krafter inom bankväsendet, industrin samt liera sig med reaktionära krafter inom kyrkan - judarna dödade Jesus. Då gällde det att hitta identitetsmarkörer för att spåra de utpekade fienderna.
I USA blev fokuset hudfärgen, ingen fördom kunde vara för tunn eller dum för detta syfte. Sedan började olika nyanser av hudfärg och ursprung att prickas in på en ras-skala. Till sist t.o.m. positiv diskriminering som att mäta genetiska faktorer för att kompensera urbefolkningen för det de berövats. Man försökte att urladda ras-termen så att tillämpat på Sverige skulle vi hitta den skånska rasen, den närkiska rasen, norrländska rasen osv. Det skulle skrivas in i passen, precis som i dagens USAs med färgade, svarta, latino, kaukasier osv.
I Sydafrika behölls det koloniala förtrycket även postkolonialt med hjälp av rasismen och apartheitslagarna.
Under medborgarrättskampen i både USA och Sydafrika har kämparna haft ett enormt stöd i de demokratiska länderna i Västeuropa. Både Nelson Mandela och Martin Luther King Jr som ledare och symboler hade ett närmast ett 100%-igt stöd här.
latino osv.
Alla demokrater anser att alla människor är födda fullständigt jämlika. Alla föds vi med samma människovärde. Vi är sedan alltid olika, vilket i grunden är berikande. Lika, men olika. Som Martin Luther King påtalade i sitt tal i Stockholm. Alla måste få bli bedömda utifrån sin karaktär, sina handlingar (där finns den viktiga olikheten inte i ytan)
Kampen för frihet, demokrati och jämställdhet har förts och förs utifrån olika förutsättningar i Asien, Afrika, Amerika och Europa. I kampen för demokrati och mänskliga fri- och rättigheter ser det olika ut. Den amerikanska erfarenheten kan inte föras över på större delen av övriga världen.
Den europeiska demokratiska kampen kan inte läggas som mall över Amerika osv.
T.o.m. mellan europeiska grannländer som de svenska och danska skiljer sig också mycket. Sverige grundade ett steg mot folkstyre redan på 1200-talet och förbjöd slaveri på 1300-talet (kungarna Magnus Ladulås och Magnus Eriksson).
I Danmark försökte Kristian Tyrann avskaffa slaveriet i de av honom själv skriva lagarna från 1522. Det väckte dock både adeln och biskoparnas vrede, så Kristian störtades och lagarna brändes 1523, så böndernas träldom i Danmark kvarstod till slutet av 1800-talet.
Tankarna och nationella myter styr de politiska och ekonomiska förloppen nästa lika mycket som de geopolitiska och sakliga. Hotet mot mänskligheten kan vi konstatera kommer från Utopiska sagoberättelser som gynnar tyranner och diktaturer. De kan vara religiösa där oliktänkande och religiöst otrogna skall förtryckas eller utplånas.
Två sådana idag är extrema former av islamism både i den shiitiska formen som i Iran, eller den salafistiska som IS/Daesh . Där ser vi det besinningslösa våldet mot oliktänkande både i Irak, Syrien och alltmer i delar av Afrika. Det fanns även med i Tjejtenien i början av 1990-talet.
Vi ser nu hur den Rysk-ortodoxa kyrkan ställer sig i den stor-ryska nationalismens tjänst och stöder, social-fascisten Putins angreppskrig och krigsbrott i Ukraina.
De terrorbombningar och artelleribeskjutningar som Ryssland nu utsätter Ukrainas folk och städer för kan lika väl vara riktade mot Finland och Sverige om 5 - 25 år. Likaså morden och övergreppen på de civila invånarna. Bestialiteterna i Tjetjenien var bara en liten förövning inför det vi nu ser. Det landet hade bara en befolkning på 1,5 miljoner. Ukraina har 45 miljoner. Hamnstaden, Mariupol med 600000 invånare skulle kunna vara Malmö om Ryssland skulle kräva att få kontrollera låset till Östersjön (Öresund). Bombardemangen av Kharkov skulle kunna vara Göteborg, eller Helsingfors.
Morden och övergreppen på civilbefolkningen i ockuperade områden skulle kunna vara Kiruna då Ryssland vill ta malmfälten och samtidigt befria de ryska samiska minoriteterna och sina tornedals-finnar, eller vilka motiv man skulle kunna hitta på då hela Barensregionen befrias. Sedan om den utpekade befolkningen inte vill ha ryska befriare så är det väl bara att göra sig av med den. Lyckas de så blir det väl som med ingermanlänningarna att föra dem till Kolahalvön och Sibirien. Sedan ta ned tiotusen ryssar från Murmansk till de lediga bostäderna i Kiruna.
Butja kan lika gärna bli Bromma eller Borås. Ryska styrkor som fastnar i städer eller förorter för att belägra större städer som Göteborg eller Stockholm.
För ett par månader sedan hade vi en naiv och korkad TV-diskussion om svenska barn skulle klara att se en svensk militär på TV eller träffa på en uniformerad person på gatan. Faktum är att barn är väldigt kriståliga. De klarar det mesta om deras vuxna klarar att hantera sin ångest och oro.
Nu har vi en helt annan verklighet. Kom ihåg att barn är smarta och läraktiga. Vi har ett kvalitativt annat läge i Europa.
Det sitter en Hitler Stalin-son vid makten i Kreml. Hans projekt är att behärska hela Europa. Huvudfienden är Nato det gemensamma, europeiska försvaret. Det han gör nu är det som Hitler gjorde under 30-talet, splittrar motståndet, tar först Südettyskland, Österrike. Låtsas göra avtal med den ene efter den andra. Sedan angrips land efter land. På hemmaplan jublar majoriteten tyskar, angreppskrigen utåt eskalerar sedan folkmorden på "rasfienderna" och de politiska fienderna. Den national-socialistiska mordmaskinen accelrerar.
Putin har även Stalins statsterror i bakhuvudet och förslavandet av grannländerna. Lenins svält-mord med en miljon offer i det återerövrade Ukraina 1920, samt Stalins folkmord på de ukrainska böndera 1930 med upp till tio miljoner döda, samt de gamla ryska tsarernas storhetsvansinne, dessförinnan. Det som sker nu har en ond historia och bakgrund.
Även de som varit beredda på ett liknande krig är idag i chock. Verkligheten överträffar i brutalitet allt man kunnat tänka sig.
Precis som vi inte kunde föreställa oss stamkriget och folkmordet i Rwanda då nästan en miljon tutsier mördades av sina grannar hutuer under tre månader 1994 .
Vi har alla samma människovärde. Skillnaden mellan Ukraina och Rwanda ligger på ett annat plan. Hutuerna är inte ett stort hot mot Sverige och Europa. Det är Ryssland.
Utgår vi från Genevekonventionen är det ingen skillnad på kriterierna att bedöma om någon uppfyller de kriterierna vid en asylansökan. Är det någon skillnad då på flyktingar som flyr krig, religiös och politisk förföljelse. Inte i princip, fast rent praktiskt så var det under världskriget lättare för flyktingar från de nordiska grannländerna att ta sig till Sverige, än förföljda från andra länder. På så sätt är det lättare att ta sig från Ukraina till Polen, än till Sverige. Samtidigt som det är närmare än från Kongo. Så Sverige bör som en del av Europa ta emot många flyktingar från Ukraina.
Samtidigt som min uppfattning är att Sverige bör ta emot kvotflyktingar från t.ex. läger i Syrien, samt speciellt den utsatta kategori som Magda Gad visat oss från Kongo med det sannslösa våld kvinnor där utsätts för. Sverige skulle som ett biståndsprojekt kunna öppna upp avdelningar på utmärkta Sollefteå sjukhus i samverkan med Dr Denis Mukwege och då samtidigt sätta igång stadens BB. En solidarisk nytta.
I denna nya tid där klimathotet övertrumfas av ännu gräsligare hot så måste detta upp i skolans läroplan. Sverige bör införa ett fjärde gymnasieår med fokus på totalförsvaret och alla relevanta ämnen för det, brandskydd, akut sjukvård A-B-C (utsatt läge - andning, blödning, chock) samt militärt försvar, överlevnadskurs, övningar i terräng, samt skjutövningar. Efter gymnasiet kunde värnplikt i totalförsvaret, med olika inriktningar erbjudas. Det senare skulle kunna ge viss, livslång skatteminskning, samt högskolepoäng. En bieffekt är att större delen av ungdomsarbetlösheten skulle försvinna.
Bedömningen av hjälpinsatser har en viss närhetspricip. Det är såsom med det ökade militära samarbetet med främst Finland, men även andra nordiska grannar eller de britiska. Det är rätt nära till England och inte minst Västkusten skulle i ett utsatt läge kunna få hjälp av samarbetet med den engelska marinen osv. Visst Sverige skulle kunna ha ett avtal med Japan också. Vi utsätts båda för hot från Ryssland. Japans befolkning är nästan lika stor som Rysslands och har en ekonomi ungefär tio gånger större än Ryssland. Ett militärt samarbete eller fördelad flyktingkvot med Nya Zeeland är lite mer avlägsen.
Fast vi har en del sådana märkligheter i vår historia. 1714 tog 1400 fruktade sjörövare på ön Madagaskar, kontakt med kung Karl den tolfte och erbjöd sig att ställa en flotta på 25 fartyg i svensk tjänst som kapare, dels att Sverige skulle få delar av Madagaskar som koloni. En del av pirat-, eller kaparflottan kunde placeras i Göteborg, Marstrand och Kungsbacka. Det blev inget avtal klart bl.a. pga att kungen blev skjuten 1718. Piraternas talesman Samuel S:t Leger blev dock en av den svenske kapar-redaren Lars Gathenhielms (Lasse i gatan) främsta kaptener.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar