Jag har i grunden en rätt negativ inställning till och känsla inför fixerade smeknamn, öknamn... Det här handlar inte om nån allmän, negativ inställning till alla de vanliga, ok människor som bär dessa namn. Nu är ju också många faktiskt döpta eller namngivna med förkortade namnvarianter. Kalle kanske inte har namnet Karl och Billy heter inte alltid William. Från början är dessa kort-varianter, barn-benämningar, dvs. den som yttrar det gestaltar sig själv som stor och den andre som liten. Far klappar lille Pelle på huvudet. Själv avstod jag mitt första namn Carl för att slippa kallas Kalle (precis som den lite löjliga figuren i ÖB-reklamen). Beslutet förstärktes av att i min närhet fanns Kalle-personer som jag avskydde. Själv kallade kompisarna mig Kalà. Det var vanligt i Härnösand att man avslutade grabbarnas benämningar med à, t.ex. Tojá, Pärrà och Hännà. När jag bytte adress och skola ett par gånger i 10-12 års åldern växlade jag till mitt andra namn, Christer som passade mig bättre. Sen är det mest mina flickvänner och fruar som under korta eller längre perioder sagt Chris, Chrille, Chrippe osv. Om andra har gjort det t.ex. på arbetsplatser har jag ofta enskilt på ett hyggligt sätt bett dem avstå, vilket har respekterats. I läroverket, dvs.det gamla elit-högstadiet, härmade vi elever, lärarna och använde efternamnen när vi tilltalade varandra. Då blev också namnförkortningarna ofta baserade på efternamnet, fortfarande både på gott och ont. De var ofta mer tillfälliga - "du kan snacka med Ekàn (Ekà), Eken, Ekis"... När jag kallar bloggen för Ekan så känns det ok, men med en viss kvarstående ambivalens. Jag gillar träd mer än många andra. När jag bodde i Bromma så var jag nästan förälskad i oxelträden i Beckombergas park. De var vackra året om. Jag kan åka förbi där bara för att titta på träden i parken. Jag tycker mycket om mitt namn-träd eken. Tyvärr är det bara ett par av ekarna här på landet som är riktigt fina. Mitt dussin stora körsbärsträd är fantastiska när de blommar, men sköttes inte under lång tid så de grova vattenskotten är svåra att kapa utan att skada trädet. Favoritträden i min lilla skog är nog askarna - ett annat närmast mytiskt träd. Jag har nu börjat odla ett levande pilstaket. Pilträdet är ett annat viktigt träd för mig. Jag tränar jujutsu sedan ca. 35 år tillbak och sedan mitten av 90-talet en traditionell japansk stil, Hontai Yoshin Ryu jujutsu (HYR). Yo i Yoshin betyder just pilträd. En tanke med ordet Yoshin i namnet är likelsen att när det höga trädet (t.ex. tallen) knäcks av stormen, så böjer sig pilträdet följsamt, reser sig sen och låter sig inte brytas. Så för mig kombineras stabiliteten hos eken med flexibiliteten hos pilträdet till värdefulla aspekter. Sen gäller det att inte fixera sig för mycket vid symboler och bilder. Blir man för fixerad och tvångsmässig kan skisser lätt bli hinder i stället för hjälp för tänkandet. Eken och pilen kan vara aspekter av eller en känsla för något hos oss människor. Bloggen, Ekan då? En annan tanke utgår från flytetyget, eka och då ingen flatbottnad sån. Nej en klink-byggd eka, vacker som kyrkbåtarna på Siljan, med anor från vikingatid. Eftersom det här bloggen har ambitionen att vara kultur- och samhällskritisk, politisk utan partibundenhet så passar också ekan bra. En av landets genom tiderna mest kända ekor är Harpsundsekan, som tyvärr används alltför sällan idag. Harpsund är regeringschefens enkla sommarresidens. Tidigare statsministrar har ofta tagit emot utländska ledare på Harpsund med traditionen att ta en roddtur i Harpsundsekan. Idag är tempot ofta så högt att Harpsund inte finns med i programmet.
Om eken står stadigt, stabilt och kanske lite statiskt så är ekan en träbåt för rörelse (transport) och symbol för kommunikation. Bloggen får med viss tvekan heta ekan så länge. Det finns andra ekan i blogg-världen med helt andra perspektiv och tilläggsnamn. Det är bara att önska dem all lycka! Å andra sidan finns det en hel del Ekman och andra ek-namn. Det verkar inte vara så många som förväxlar Gösta Ekman eller Kerstin Ekman med frikyrkopastorn i Livets ord, Ulf Ekman, varandra eller mig.
So I wish you alla to be free, happy and have peace in your mind. God fortsättning på julen och midvinterfirandet. Gott nytt år, 2012!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar